Källsortering

Sant eller falskt om sortering

Vi blir allt bättre på att källsortera men fortfarande finns mycket att göra. Tyvärr förekommer det också en del seglivade myter som inte stämmer. Nu vill vi slå hål på dem, här är några av de vanligaste myterna:

Mitt bidrag till återvinningen är så litet att det inte spelar någon roll
Några exempel på vilken nytta återvinning ger om vi gör det tillsammans: Om vi skulle lämna alla metallkapsyler till återvinning, skulle det gå att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år. Om alla svenska hushåll återvann ytterligare en plastförpackning till i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmning av 675 medelstora villor.

Förpackningarna behöver rengöras noggrant
Många förpackningar räcker att bara tömma och skölja ur. Om det inte görs riskeras att de inte återvinns eftersom de då hamnar fel i den automatiska återvinningsprocessen, som eftersorterar förpackningarna bland annat efter vikt. För att slippa lukt och kladd hemma är det förstås en bra idé att rengöra noggrannare.

Energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.
Den miljöbelastning som uppstår av transporter motiveras mångfalt av de miljövinster som uppnås.

Det är ingen vits att sortera eftersom allt ändå blandas ihop
Inget av det som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop, utan allt skickas separerat till återvinning. De entreprenörer som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar får sin ersättning för materialet när de har lämnat ifrån sig det till de platser FTI anvisat. Kravet för att de ska få betalt är att förpackningarna och tidningarna är sorterade.

Soporna sorteras i efterhand, så jag kan lika gärna slänga allt i sopnedkastet
Om du slänger dina förpackningar i soppåsen eldas de upp och återvinns alltså inte. Att elda upp sopor och förpackningar generar värme eller el som kan användas för till exempel uppvärmning av bostäder, men det är betydligt mer resurseffektivt och bra för miljön att göra nya produkter av gamla förpackningar än . Det går att återvinna i stort sett alla förpackningar av plast, papper, metall och glas samt tidningar till nya produkter.

Det är ingen vits att sortera färgat och ofärgat glas, lastbilen lägger ändå allt tillsammans
Det kan se ut som om allt blandas ihop, men de lastbilar som hämtar glasförpackningarna och flaskorna har två fack på flaket, ett för färgat och ett för ofärgat. Glas kan återvinnas obegränsat antal gånger utan att kvaliteten försämras. Då sparas råvaror som sand, soda och kalk – råvaror som finns i begränsad
mängd. Det går även åt mindre energi för att återvinna glas än att göra nytt. Återvunnet glas minskar koldioxidutsläppen med 41 procent jämfört med råvara som används för första gången.

Mjölk-, fil- och juiceförpackningar går inte att återvinna eftersom de består av flera olika material
Många färskvaruförpackningar består av kartong, en plasthinna på insidan och ibland en plastkork längst upp. Plasthinnan skiljs åt från kartongen i återvinningsprocessen. Förpackningen ska därför sorteras som pappersförpackning, medan den löstagbara plastkorken hör hemma hos de andra plastförpackningarna. Generellt gäller samma sak för alla förpackningar som består av flera sammansatta material. De ska sorteras efter det viktmässigt dominerande materialslaget. En enkel tumregel är att man aldrig ska behöva använda ett verktyg för att separera två material åt.


Källor: Förpacknings- och Tidningsinsamlingen och www.sopor.nulänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sidan uppdaterad: 2016-09-07